Här har vi samlat fakta och forskning om barn och ungas hälsovanor. Vi lyfter särskilt fram vetenskapliga rapporter och artiklar kopplade till skolans värld och om hur rörelse påverkar inlärning. Tipsa gärna om aktuell forskning som du tycker att vi borde uppmärksamma!

Nästan nio av tio barn i Sverige lever ohälsosamt

För andra året släpper Generation PEP sin heltäckande granskning av barn och ungas hälsa i Sverige. Resultaten som baserats på den undersökta gruppen visar bl.a. att:

  • Endast 14 procent rör på sig tillräckligt såväl som äter tillräckligt mycket av det som kroppen mår bra av. Endast två av tio når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Tonårstjejer ligger sämst till.
  • Stillasittande framför skärmen tar upp mycket tid, inte minst bland ungdomar. Nästan var fjärde tonåring sitter dagligen framför en skärm i fem timmar eller mer.
  • Vuxna är viktiga förebilder för såväl fysisk aktivitet som matvanor. Barn vars vårdnadshavare själva inte rör på sig är i större utsträckning inaktiva.

Rapporten konstaterar att hälsosamma motion- och kostvanor stärker vårt immunförsvar och minskar risken för en rad åkommor senare i livet som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Därför behöver samhället ta resultaten i studien på allvar.

Läs mer

Inaktiva merparten av sin vakna tid

Rapport från Folkhälsomyndigheten, 2019
Rapporten beskriver svenska barn och ungas rörelsemönster, baserat på 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare under en vecka. Resultaten visar bl.a. att:

  • Barn och unga är inaktiva under merparten av sin vakna tid oavsett veckodag, d.v.s. står eller rör på sig väldigt lite.
  • Inaktiviteten ökar med åldern, med nästan 10 procent från 11 till 15 årsåldern, och pojkar är mer aktiva än jämnåriga flickor.
  • Skoldagen bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på måttlig och hög ansträngningsnivå.
  • De som känner hög skolstress är mer inaktiva, både totalt sett och under skoltid.

Sammanfattningsvis konstateras att aktivitet ger positiva hälsoeffekter för individen, både fysiskt och mentalt, och kan samtidigt bidra till att utjämna hälsoskillnader mellan olika grupper. Det är därför angeläget att stimulera till och ge förutsättningar för mer rörelse bland barn och unga, inte minst bland tonåringar och flickor.

Läs mer

 

Svenska barn rör sig minst i Norden

Studie av Nordiska Ministerrådet, 2011-2014

Studien har samlat in och analyserat en stor mängd data om diet och fysisk aktivitet i de Nordiska länderna under perioden 2011-2014. Vad gäller fysisk aktivitet hos barn konstateras att:

  • Totalt sett klassas sex av tio som inaktiva, 64 procent av tjejerna och 54 procent av pojkarna. Inga större skillnader kunde uppmätas mellan åren.
  • Störst andel aktiva barn finns i aktiva Finland och minst andel i Sverige.
  • Drygt en av sju spenderar mer än fyra timmar om dagen (utanför skoltid) framför en skärm och fler av pojkarna än flickorna.

Läs mer

Samband mellan rörelse och skolresultat

Träning har positiva effekter på hjärnan

En systematisk genomgång av internationell litteratur och studier på området fysisk aktivitet och skolresultat. Resultaten pekar på att:

  • Fysisk aktivitet och sport är bra för barnens allmänna hälsa samt kopplad till hälsa senare i livet.
  • Det finns samband mellan fysisk aktivitet och mentalt välmående, såsom upplevd livskvalitet och allmänt humör.
  • Det finns allt mer som tyder på att fysisk aktivitet påverkar hjärnfunktion och kognition, och på det sättet påverkar inlärning positivt. Detta på grund av att hjärnan får mer blod och syre, att nivåer av norepinephrine och endorphins påverkas vilket resulterar i minskad stress och bättre humör, och slutligen att tillväxten av nya nervceller stimuleras.

Utöver rent fysiska och kemiska effekter visar litteraturen på att aktivitet förbättrar barns beteende i klassrum då de får lättare att koncentrera sig.

Läs mer

 

Sju minuters pulsträning förbättrar minnet

 Studie publicerad i Forskning om Lärande och Undervisning, 2019

Studien gjordes på 175 elever i årskurs 7 i Helsingborgs stad. Under fem månader inleddes alla matematiklektioner med sju minuter pulshöjande övningar i fem av tio grupper. Resultaten pekade på bättre koncentration och arbetsminne i förhållande till kontrollgruppen. Elever med olika kön och prestationsnivå påverkades på samma sätt. Det fanns inte heller någon skillnad i hur elever från olika skolkontext påverkades av den fysiska aktiviteten.

Läs mer

Barn med adhd behöver röra på sig under inlärning

 Studie publicerad Journal of Abnormal Child Psychology, 2018

I studien testades 62 pojkar mellan 8 och 12 år, varav hälften med adhd. Testpersonerna fick se två korta filmer; en Star Wars-episod och en instruktionsvideo inom matte. Båda grupperna tittade uppmärksamt på Star Wars, men adhd gruppen hade svårt att sitta still under mattefilmen. Slutsatserna från studien är bland andra att: 

  • Det kognitiva rörelsemönstret triggas vid utmanande uppgifter bland barn med adhd.
  • Det handlar inte om att barnen saknar i motivation i skolan, utan att dessa barn behöver röra sig när de använder exekutiva förmågor.
  • Rörelse under inlärning hjälper barn med adhd att hålla sig alerta och fokuserade.

Läs mer

Rörelse – ett pedagogiskt verktyg vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

 Uppsats på Stockholms universitet, 2017

Frågeställningen i uppsatsen är om daglig fysisk aktivitet i klassrummet bör vara ett specialpedagogiskt verktyg för för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Eleverna i studien framhöll bland annat upplevd ökad koncentration (22%), mer arbetsro (28%) och ökad uppmärksamhet (39%). Hälften av eleverna uppskattade det som lättare att göra färdigt uppgifter. Utifrån lärarnas uppskattning var den tydligaste förändringarna förbättrad koncentration och färdigställande av uppgifter. Lärarna observerade även glädje och ökat självförtroende samt mindre trötthet under eftermiddagarna.

Läs mer

Smartare av träning

 Artikel i tidningen Elevhälsa, 2018

Artikeln baseras på olika vetenskapliga studier och pekar på att fysisk aktivitet inte bara bidrar till bättre hälsa utan även förbättrar kognitiva funktioner som koncentration och minne. Samt att regelbunden rörelse minskar stresskänslighet och motverkar nedstämdhet och depression.

Läs mer

Fördelar med att stå upp

Stå upp ger minskad risk för sjukdom

 Studie publicerad i International Journal of Environmental Research and Public Health, 2019

Den vetenskapliga frågeställningen i studien är huruvida stående istället för sittande kan förbättra ungdomars kardio-metaboliska hälsa. Enligt resultaten minskade bland annat biomarkörer bland undersökta tonårskillar, oberoende av annan fysisk aktivitet.

Läs mer

Barn ska inte sitta still

 Artikel i New York Times baserad på vetenskapliga studier om fysisk aktivitet och inlärning, 2017

Artikeln lyfter fram studier som pekar på positiva samband mellan aktivitet och inlärning, samt illustrerar hur olika skolor lagt in aktivitetsbaserad inlärning i sin undervisning.

Läs mer

Stillasittande påverkar temporalloben

 Vetenskaplig studie publicerad i Plos One, 2018

Studien har undersökt samband mellan sittande och fysisk aktivitet, och tjockleken på temporalloben, vilken är involverad i minnesbildning. Den visar bland annat på en korrelation mellan tid av stillasittande och minskad tjocklek i vissa delar av loben. Fysisk träning var dock inte korrelerad med tjockleken, vilket tyder på att ett löppass eller liknande inte kan kompensera för de skador som mycket stillasittande ger.

Läs mer