Inte tid att plöja igenom långa rapporter? Här har vi sammanställt aktuell fakta om barn och ungas hälsovanor och om hur fysisk aktivitet och skolresultat hänger ihop.
Så mycket behöver barn och unga röra på sig
Kroppen är byggd för rörelse. Enligt internationella och nationella riktlinjer bör skolbarn ägna sig åt måttlig till hög fysisk aktivitet minst en timme per dag. Och därutöver mer pulshöjande och belastande träning tre gånger i veckan, som fotboll, orientering, hopprep, judo- eller dans. Helst av så varierande slag som möjligt för att utveckla alla typer av fysisk kapacitet; hjärt-lungkapacitet, muskel- och skelettstyrka, snabbhet, koordination, etc.
Forskarkåren är samtidigt enig om vikten av vardagsmotionen däremellan, det vill säga allt från att hoppa studsmatta med kompisar till att cykla till skolan eller städa sitt rum. Och att vi bör undvika långa stunder av stillasittande och/eller att stå upp istället för att sitta, när det går.
Bara tre av tio rör på sig tillräckligt
Bara tre av tio unga når upp till rekommenderad mängd och fysisk aktivitet. Det ser bättre ut bland pojkar där snittet är 44 procent, medan endast 22 procent av flickorna når upp till nivå. Och generellt rör sig yngre skolbarn mer än äldre. Endast 14 procent av flickor på gymnasiet uppfyller rekommendationen om en timmes fysisk aktivitet per dag.
Stillasittandet ökar
Barn och unga är dessutom mer stillasittande än tidigare och Sverige ligger i botten i Europa. Svenska barn sitter i snitt still två tredjedelar av sin vakna tid och skärmtiden pekas ut som en av anledningarna. För gymnasieelever är siffran ännu högre och bland båda könen. Vissa länder som Australien, Kanada och Storbritannien, inkuderar råd om att begränsa stillasittande tid i sina rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.
Hur påverkas skolresultaten?
Att träning är viktigt för ungas hälsa är i sig ingen ny kunskap. Det ger förbättrad kondition och motorik, ökad muskel- och skelettstyrka, jämnare blodsockernivåer, bättre ämnesomsättning, etc. Det minskar dessutom risken för allvarliga sjukdomar som diabetes 2 och hjär- och kärlsjukdomar senare i livet.
Kunskapen om fysikens betydelse för psykiskt välmående och förmågan att prestera i skolan är däremot relativt ny. Forskningen pekar mot tydliga samband mellan träning och ökad självkänsla och mindre risk för depression. Orsaken är att fysisk aktivitet sätter igång en rad positiva processer i hjärnan. Precis som kroppen mår hjärnan således bra av kondition- och styrketräning.
Det finns också flera studier som lyfter fram omedelbara mentala effekter på elev och den omgivande studiemiljön. Redan efter några minuters rörelse syns förbättras koncentration och läsförståelse. Totalt sett kan aktivitet och rörelse i skolan öka inlärningen med så mycket som 50 procent. Det beror bland annat på att vi minns och kan koncentrera oss bättre när blodcirkulationen ökar och hjärnan får mer syre och näring.
Vid regelbunden rörelse frisätts även mer av hjärnans må-bra hormoner, samtidigt som stresshormonerna får ett naturligt fysiskt utlopp. Vi blir därmed mer kreativa, stresståliga och positiva till att delta aktivt i undervisningen och mindre benägna att störa andra.
Fysisk aktivitet lyfts även fram som “medicin” för barn med diagnoser som ADHD. Genom att träna en halvtimme på morgonen och få utrymme för rörelse i skolan kan de prestera på samma nivå som barn utan diagnos.
Det finns även indicier på att fysträning kan göra oss “smartare”. Till exempel har studier visat att barn med god kondition har större minnescentrum i hjärnan, än barn med dålig kondition.
Vad måste skolan göra och vad kan skolan göra?
Skolan är en unika arena som kan bidra till en jämlik hälsa för barn och unga. Den inkuderar alla och en stor del av barn- och ungdomstiden tillbringas i klassrum, gympasalar och på skolgårdar. Inte minst etableras livslånga vanor i unga år.
Enligt läroplanen ska grundskolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr11). Skolan ska till exempel uppmuntra till rörelse på raster och fritids i och 140-180 (140 lågstadiet och 180 högstadiet) timmar per skolår ska vara schemalagd idrott och hälsa.
En annan viktig åtgärd som många skolor numera jobbar med är aktiva klassrum. Klassisk skolundervisning innebär ofta många timmars stillasittande. Att införa naturlig rörelse och korta pauser i undervisningen kan innebära stor skillnad för både hälsa och skolresultat, och begränsa de negativa effekterna av stillasittande. Läs mer om aktiva klassrum här.
Slutligen skulle det övergripande ämnet hälsokunskap kunna introduceras, eller i alla fall integreras tydligare i läroplanen. Det har man till exempel valt att göra på många skolor i Finland.
Källor bl.a:
http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-barn-och-ungdomar/
https://generationpep.se/sv/fakta-rad/fysisk-aktivitet/
https://www.idrottsforskning.se/unga-ror-sig-for-lite-visar-unik-studie/
https://www.specialnest.se/forskning/att-rora-pa-sig-ger-enorma-effekter-pa-hjarnan
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan
